Sällskapssöndag

Oj, så många vi var på dagens träning med Running Finland! Jag hade sällskap av nio glada löpare, varav sju var nya bekantskaper för mig. Jag springer ju alltid ensam så det var jättekul att få sällskap. 

Vi höll prattempo och under de två timmarna hann man ju bra mingla sig igenom hela gruppen.

Det blev tjugo kilometer på typ 2:10 h. Det är väl ett medeltal av allas klockor. Min medelpuls låg på 130 så man kan väl kalla det PK-lenkki.

Vi hann prata om erfarnheter, skor, tävlingsiver, tips inför lopp och mycket annat och nog är det skönt att ha hittat en grupp med likasinnade tjejer (och kille). Perfekt slut på träningsveckan! Köttbullar och skånsk äppelkaka blir grädden på söndagslyckan.

Hård mot mig själv

Dagens träning kändes som en bestraffning. Jag skulle straffa mig själv för veckans slapphet och slarv. Ut på en hård runda så att jag riktigt skulle längta efter en vilodag! Regnet var grädden på tårtan. 

Det blev två varv runt Malms flygfält (á ca 5,6 km) på 53 minuter. Det kändes åtminstone hårt. Så där strax under behaglighetsgränsen. Och efter en timme filmtitt i soffan känner sig både lår och vader bestraffade. 

Ända sedan maraton i augusti har mina framlår haft svårt att återhämta sig och de blir lätt ömma när jag tränar. Undrar om återhämtningen blev på hälft?

Vad är det som driver en att ensam sticka ut och plåga sig själv. Ingen kollar ju, jag kunde lika väl ha fuskat. Nöjd är jag trots att jag vet att det inte är så bra om framlåren är ömma redan efter 10 km. Hur blir det då när jag ska springa 21? Det ironiska med min prestation är att jag avslutade med att ta hissen upp till tredje våningen. Hurtigt.

I morgon blir det antingen en kort återhämtning på morgonen eller gym utan benträning. Vädret får avgöra. Oberoende blir det shopping och det om något är bra och lugn återhämtande motion. 

Nytt mål

Anmälde mig till Vantaan Maratons halvmara idag. Den är på söndag om två veckor, så nu gäller det att bygga upp två vettiga träningsveckor. 

Hjälp!

En hel maraton kändes för nära inpå och en sådan vill jag gärna förbereda mig ordentligt inför. Så halvan blir en bra avslutning på "säsongen" och så får jag lite se vad jag går för just nu, inför den hårda fart- och styrkevintern jag tänker mig. Så sånt. Mycket roligare att träna (och vara) med ett konkret mål inom synhåll (ända till maj-juni har jag svårt att se).

Idag var det Juoksukoulu del 3. Fartträning var temat och vi gick igenom intervallträning. Helt okej, men bekanta saker (pyramider, kolla inlägget från veckan innan). Ganska lugnt, inte särskilt mycket spring. Men det positiva var att vi gick igenom lite teknik, så det fick mig att koncentrera mig lite mer på min hållning och min teknik. Höften fram och blicken upp och det blir genast bättre.

Nåja. Bäst att börja planera träningen lite. Och shoppa snygga löpkläder!

Onsdag

Nåja, två dagar höll min veckoplan. Idag blev det visserligen en timme men det var nog en mera slö än rask runda. Blir bara frustrerad och ledsen när jag märker att jag inte är så bra som jag skulle vilja vara eller tror att jag är. Tappar lusten direkt. Nåja. Kan väl se den som en återhämtande.

Mental träning är bra. Det funkar speciellt bra när det går trögt eller när lusten att springa är minimal. Då föreställer jag mig att jag är på slutrakan i ett maratonlopp och bara tanken får adrenalinet att pumpa och takten ökar ganska omedvetet och obemärkt. Och fiilisen är mycket bättre. De frusna finnarna på busshållplatsen med kragen och axlarna uppdragna till öronen får föreställa en hejande publik. 

Två dagar har jag på mig att bestämma mig för Vandaloppets längd. Skulle dagen ha känts bättre hade väl beslutsfattandet också känts trevligare. 

Tävlingssug och valkval

Jag är definitivt sugen på ett lopp ännu i höst. Det var inte planerat, men maj är väldigt avlägset och det skulle verkligen sitta fint att tävla lite nu när jag är hög på löpning. Före det blir slask och äckelväder. Nu lutar det mot Vanda den 14.10, men jag kan bara inte bestämma mig för om jag skall springa en hel eller en halv maraton.

Väger sträckornas för- och nackdelar mot varandra. 

- Återhämtningen efter en halvmara är inte alltför lång. Springer jag 42 km så är jag sönder i en vecka. Är det värt det? (JA!) 

- Om jag springer halvmaraton så är jag definitivt ute efter rekord. Bara att ligga i soffan och tänka på det höjer stressnivån. En maraton skulle jag antagligen se som en övning för att förbättra förmågorna i att förbereda mig- tanka rätt, dricka rätt, vila rätt och prova äta annorlunda och se om magen tål det. Det skulle vara mindre allvar. Tror jag i alla fall, men det kan nog hända att jag lurar mig själv. När jag väl står på startlinjen är det blodigt allvar och jag mot hela världen.

- En halvmarton skulle kanske ge lite riktlinjer när det gäller min fart och det kanske skulle motivera mig att träna sånt, speciellt om jag är missnöjd med tiden. 

- En full maraton skulle ge mig en veckas vila. Och möjligheter att hinna göra annat som livet också handlar om. Men blir två maratonlopp under hösten för mycket? I och för sig är det ju två månader mellan loppen, men ändå? 

Nu skulle en personlig tränare som fattar mina beslut vara på sin plats. 

Oberoende vilken sträcka det blir (kanske drar jag lott...) är det säkert något att gå efter när jag på allvar börjar träna inför vårens stora STOCKHOLM.

Träningsvecka

För att få det svart på vitt planerar jag min träningsvecka här. Får se om det håller.

Måndag: massage och mental träning (dvs ligga på soffan och låtsas att jag är i toppform och löper marathon på 3:30).

Tisdag: fotbollsmatch (jaga bollen i ca 40 minuter)

Onsdag: en timme rask löpning (rask är väl något mellan slö och blodsmak-i-munnen-hård)

Torsdag: Juoksukoulu- fartträning av något slag

Fredag: Återhämtande eller intervaller, beroende på torsdagens träning

Lördag: Långt och länge

Söndag: Running Finland? Lördagens träning beror väl också på vad som lovas till söndagsträningen.

Det börjar rätt så lugnt och mot slutet är jag antagligen ganska slut. På grund av massagen blir ju måndagen vilodag, hellre skulle jag träna på måndag och vila på onsdag för att få lite bättre balans. Det kan jag försöka få att funka nästa vecka. Om nån har goda råd och bra tips om hur jag på ett vettigt sätt bygger upp en balanserad träningsvecka så tar jag tacksamt emot kommentarer!

Styrkesöndag

Fy vilket väder. Nästan så att jag tycker det är skönt att jag inte ska springa i Esbo idag. Hejar på dem som gör det!

Det blev gym idag. Löftet om att jag skulle vila benen höll jag och det var märkligt att låta bli att träna dem. Till och med rumpan fick vila. Det blev uppvärmning på crosstrainern (det fina är att man kan bläddra i tidningar och då blir det inte så långtråkigt), sedan mage, rygg och en massa armar. I väntan på att få mitt träningsprogram. Tror inte armarna är det viktigaste att träna med tanke på löpningen. 

Det var en rätt så skön söndagsträning och vid tio när gymmet öppnade var det inte många på plats. Skönt, luftigt och musiken på lagomsvag volym. Tills nån fattade att skruva upp volymen så att jag i takt med Loreen svingade kahvakuulan up, up, up, up, up, up, uuup!

Efter en effektiv träning har jag stenhårda magmuskler, stora haukkan men en ack så otrimmad rumpa. 

I morgon intar jag min position på massagebritsen. En lugn start på veckan. Jag tror jag ska försöka skriva upp veckans träning och planera den lite bättre så kanske den nya träningsveckan blir lite smartare än denna.

Burgundigryta och tarte tatin står på menyn för middagen med tjejerna. Dags att ta på sig kockhatten.

Dagen efter-dålighet

Jag var visst rätt så slut efter torsdagsintervallen, så gårdagens runda var skit. Bara skit. En sådan där "måste-ut-och-springa-fast-jag-inte-orkar"- länk. När både "måste" och "inte orkar" förekommer i samma mening borde varningsklockorna ringa. De ringde, jag hörde och jag stack iväg i alla fall. Av dumt huvud får kroppen lida. Låren var stela, gjorde ont, jag kunde inte njuta ens av det vackra vädret och jag avundades det äldre herrskapet som satt på en bänk vid ån och åt varsin Pingvinstrut i den sena eftermiddagssolen. 

Den länken drog ner på självförtroendet och jag kände mig bara misslyckad och dålig. Jag är usel på att acceptera att jag är trött eller svag och min sämsta sida i detta fall är att jag är envis som en get. Oförmåga att låta kroppen återhämta sig är en annan svaghet. Äh!   

Idag blev det en återhämtande länk varvad med rask promenad och stretching. Kanske hjälper det. En liten humörhöjare var en liten kille på drygt ett år som plaskade omkring i en vattenpöl när jag kom lunkande förbi. Han skiner upp, sträcker ut armarna och tjuter av glädje och springer emot mig som om han ville krama mig. Eller fånga mig. Honom hade jag kunna ta med mig hem. Små saker (eller personer) kan göra stora saker i mig.

Ska ta mig en återställare: smoothie på kvarg, yoghurt, blåbär, banan och lite rågkli. I morgon vilar jag benen.

Plågopyramider

Blev lika besviken som ett barn blir när han blir snuvad på en utlovad godsak när jag fick veta att dagens Juoksukoulu blev inhiberad. Jag var nästan arg. Fast inte kan jag ju vara arg heller, vår tränare gick knappast och försträckte sin rygg med flit. Men besviken var jag ändå. Och tyvärr innebär det också att tränaren inte kan göra mitt gymprogram i morgon, utan det får vänta. 

Nåja, jag vick svälja min ilska och hitta på en alternativ träning. Jag hade ju packat med trärningsgrejerna och försett mig med extra mellanmål eftersom jag skulle till Vik direkt efter jobbet, så jag bestämde mig för att åka dit ändå, precis som planerat. I dag var det meningen att vi skulle träna fart (VK, vauhtikestävyys. Min löpningsterminologi borde försvenskas). Jag har ingen aning om hurudana intervaller det skulle ha blivit, men jag har ett äss i ärmen att ta till i sådana här situationer. Dagens träning: pyramidlöpning! En utmärkt träning om du vill vara klar på 45 minuter och få blodsmak i munnen. Här följer dagens träningstips!

Pyramidträningen stöder fart och uthållighet samt förbättrar mjölksyretoleransen. Jag går efter pulsen, så under de hårda intervallen ska den ligga på 160-175. Under återhämtningsfaserna får den sjunka till ca 150. Om du går på tid så beror väl hastigheten på din nivå, men om du springer en kilometer på 6 minuter under återhämtningsfasen så blir de hårda intervallen på 5 eller rentav 4 minuter under de kortaste. Det är väl upp till var och en att bestämma vad som är "hårt" och vad som är "återhämtande".

Så här springer du efter 10-15 min uppvärmning (jag har boldat återhämtningsfaserna):
4 min (hårt!), 1 min, 3 min, 1 min, 2 min, 1 min, 1 min, 1 min, 30 sek, 30 sek (nej, det är inte slut här, för nu ska du upp igen!)
30 sek, 30 sek, 1 min, 1 min, 2 min, 1 min, 3 min, 1 min, 4 min, 1 min.

Puh! Jogga, gå och stretcha innan du slutar. Åtminstone stelnar mina muskler om jag slutar tvärt.

Det var självplågeri idag, men efteråt var jag nöjd att jag orkade. Jag fick upp pulsen till över 180 ett par gånger så inte att undra på att benen var lite sladdriga. Det är en hård träning och lite kreisi att göra det så här för skojs skull. Det fina är att du bara behöver ca 45 minuter (själva pyramiden tar bara 30 min) och om du gör det på allvar så lovar jag att det inte skulle falla dig in att fortsätta träningen efter detta.

That´s all for now.

Bläh

Idag hade jag varken väder eller kropp på min sida. Efter en nästan tio timmar lång arbetsdag var jag lagomivrig att ge mig ut i regnet. Onsdagar är nog den sämsta dagen för träning- lång dag, dåligt skött ätande och en väldigt stor lust att bli liggande på soffan när jag kommit hem. En PK-lenkki hade jag ännu ogjord (läxan i Juoksukoulu) och jag är inte van vid att slarva med sånt. Tyvärr var jag vrålhungrig när jag kom hem och tyvärr åt jag för snabbt inpå länken så jag fick ju såklart håll i sidan. Sedan började baklåret kännas illa. Annars var det okej. Blött, men okej. Passade på att tvätta skorna i en vattenpöl. De kommer aldrig att torka tills i morgon. Och efteråt är det alltid lika skönt- en varm dusch och matprogram på TV. I väntan på ugnsäppel till kvällsmat. Mums! 

Jag tränar för...

Idag kom ett mjukt paket på posten. En t-skjorta med texten "Jag tränar för ASICS Stockholm Marathon 2013". Jaha tänker jag. Jag tränar väl då.

Dagens träning? Fotbollsmatch. Så det blev många korta spurtar efter bollen.

Det är långt till Stockholm Marathon. Hoppas på att få in nåt före det.

Måndagsmassage

Idag klämde en främmande man på min rumpa och mina lår. När man kallar det massage är det helt okej. Speciellt bra var det att han tog lårens yttre sida, snett ovanför knät. Det är jättesvårt att stretcha och har sedan mataronloppet ofta blivit ömt när jag sprungit länge. Måndagen blev därmed veckans vilodag. En gång kvar av mitt tregångerserbjudande. Sen får kanske massage bli en mer regelbunden del av min muskelvård.

Bloggar, klockor och tidningar

Har börjat surfa runt bland löpare ute i cybervärlden och många bloggar är verkligen inspirerande och läsvärda! Än så länge är den här bloggen rätt så grön och jag har faktiskt ingen aning om vem som läser den. Om någon gör det. Jo, en vet jag om, Maratonmamman hittade visst mig. Så om du råkar läsa och vill att jag ska hitta dig, så lämna en kommentar eller en länk så hittar jag dig också.

Idag var det en del prat om klockor. Jag har en väldigt grundläggade Polar, den visar tid, puls (efteråt också medelpuls och maximi) och så den viktiga kaloriförbränningen så klart. Jag är lite ute efter en Garmin och dagens träningssällskap talade varmt om den. Jag vill gärna ha en med inbyggd GPS för att se hastighet och sträcka (och säkert mycket mycket mer) och en Garmin är säkert den perfekta. Polar har också kommit ut med en ny modell med GPS-funktion och annat skoj. Är det någon som har erfarenhet av den? Eller av någon annan? Traxmeet?

Vill till sist gärna tipsa er om tidningen Juoksija. Den tycker jag har varit bra. Mångsidig, intressant och det senaste numret var riktigt träffande. Så sånt.

Intervallerfallera!

Vilken skön söndagsträning med Running Finland! Det var bara andra gången jag var med, men jag är redan såld. Löpning är en rätt så ensam och individuell gren så jag är verkligen glad att jag har hittat likasinnade att springa med och få inspiration av. Jag är nog en noob jämfört med de andra medlemmarna med fler kilometrar och lopp på nacken men småningom når jag väl samma löpnördighetsgrad som de andra. 

Speciellt fartträning och intervaller är mycket lättare att klara av i grupp. Skulle jag ha varit ensam idag hade det nog blivit en helt vanlig runda. I samma fart. En timme. Som vanligt. 

Det blev intervaller runt Tölöviken. Plan A ("Olgor", väntar på nästa chans att få erfara dem) höll inte mer än en kilometer så det blev backintervaller i stället. Trots min tvådagarefter-träningsvärk gick det utmärkt bra att springa idag. Stel och öm var jag efter att ha satt mig i bilen och kört hem, men månne det inte går över tills nästa träningspass.

Ha en skön söndag och vila upp inför den kommande träningsveckan! Tips: äppel i ugnen med vaniljsås.  

Långt, långsamt och länge

Som jag anade vaknade jag med träningsvärk. Baklåren och rumpan. Suck. Värmde upp med lördagsstädning och stack sedan ut på en lång, långsam och skön länk. Gårdagens storm hade dragit förbi och det var ett riktigt vackert höstväder. Du vet den där fuktiga höstdoften i skogen.

Det blev 1:30 h och pulsen hölls på 150. Mer än så får jag inte ut av min väldigt grundläggade pulsmätare. Tyvärr. Har redan skrivit till Julgubben och på den listan står det "Garmin" högst upp.

Återhämtning är inte min starka sida. Satsade på att stretcha ordentligt efteråt, men jag är nog ändå lite orolig inför morgondagens intervaller. Kanske hjälper mammas mat. Och mellanmålssmoothien.

Tom tank

Det blev gym idag. Jag bara väntar på att få mitt konditionssalsprogram (nästa vecka!) så att jag får vett också i styrketräningen. Sådan som stöder löpningen, vill säga. Nu var det mest mage och rygg och mer än så orkade jag inte riktigt mer. Så går det när man rusar runt från klient till klient och slarvar med lunchen och dricker dåligt. Dumt. Antagligen har jag träningsvärk i morgon så får se hur det går att springa.
Jag måste nog tanka med eftertanke. Problemet är mitt arbete som gör det svårt att få till en ordentlig lunch. Det blir snarast flera mellanmål under dagens lopp. Det leder ganska ofta till att jag inte riktigt orkar träna för fullt när jag väl kommer hem.
Hur gör du? Om du ska träna på eftermiddagen/kvällen?
Den bästa tiden för mig är förmiddag, efter ett ordentligt morgonmål. Ser framemot veckoslutet, den bästa tiden för träning.

Grund att bygga på

Jag deltar i Unisports Juoksukoulu (löpskola låter töntigt, vad heter det på svenska?). Den består av sex träffar under vilka vi lär oss teknik, olika typer av träning och får en hel del tips om löpning, träning och annat som tangerar ämnet. Under de två första gångerna är det grundkondition som gäller. De två följande är fart och uthållighet (vauhtikestävyys) och de två sista är det maximal fart och puls vi strävar efter.
Idag var det vår andra träff och vi talade om grunduthållighet och sprang en PK-lenkki (peruskestävyys). Vad är det och varför ska man göra det?
På samma sätt som man inte börjar med väggarna när man bygger hus utan med grunden, är de långsamma och långa träningspassen som ger en grund att bygga på. Det är en tabbe som jag och många andra säkert gör- springer för hårt. Ibland måste man bara se till att man har grunden klar.
Pulsen ska ligga på 130-140 och om man inte har en mätare så ska tempot vara så att man kan prata utan att flämta ut orden mellan andetagen. Så att det nästan är svårt att hålla tempot så lågt.
Själv tycker jag att det är rätt så svårt och pulsmätaren är nog ett jättebra redskap för att hålla koll på var man rör sig. Det känns frustrerande, men i och med kursen förstår jag nu varför de här träningspassen är nödvändiga. När grunden är lagd kan jag bygga trappan upp till andra våningen.

Vår grupp på kursen består av tjejer, damer och en kille av väldigt olika bakgrund och kondition. För mig har de första passen varit ganska lätta och PK-passet blev snarast en återhämtande runda. Min puls hölls kring 115, vilket kanske beskriver situationen bättre. Mot slutet lämnade jag gruppen för att hitta mitt eget PK- område och det kändes bra att prova takten. Ganska nära mitt "vanliga" tempo om jag bara ger mig ut på en lugn runda. Det känns som om grundkondisen finns. För mig gäller det nog främst att börja träna fart. Nästa vecka är det det som är temat på kursen, får se vilka tips jag kan få då!

Plaskrunda

Det blev en blöt runda. Tur att jag fick ta i bruk mina nya tights som jag införskaffade för en bråkdel av ursprungspriset i samband med HCM. Det är alltid motiverande med ett nytt plagg. De är jättebra, mjuka och sköna och Karhu, inhemska.
Inhemskt var också vädret. Inte för att det var särskilt kallt, men efter det första kvarteret var det inte längre någon idé att försöka undvika vattenpölarna. Egentligen är det rätt så skönt att springa i regn. Det är bara det att det är lite motigt att komma iväg. När man väl är ute märks det knappt. Nu var det fortfarande ljust när jag stack iväg. Undrar hur motiverande det är mitt i det mörkaste och regnigaste november?
Det var en seg länk i maklig takt. Drygt 10 kilometer på en timme. Jag hade hoppats på en lite hårdare runda men det blidde det inte. Frisk och syrerik luft fick jag ändå. Och jobbstressen som jag tog hem rann av. Och skorna blev avdammade och sköljda. Det slutade regna lagom tills jag kom hem. Perfekt!
Hoppas det är torrare i morgon. Då blir det Juoksukoulu, del 2.

                                                     Tjejen före.

                                                       Strumporna efter.

Hurra för flexibel arbetstid!

Jag har flexibel arbetstid. Det betyder att jag bara ska ha ett visst antal klienter i veckan och sköta allt som hör till. Inom vilka tider under dagen jag gör det är det ingen som kollar. För det mesta betyder det övertid. Idag betydde det pausgympa. Rättare sagt en 40 minuter snabb och hård länk runt flygfältet. Den turen tog jag efter morgonens klientbesök, lagom före lunch, för att sedan hinna med ett par klienter på eftermiddagen. Jag hade inte särskilt mycket tid på mig och dessutom hade jag ändå lite dåligt samvete av att smita ut medan normalt folk jobbar, så det blev kort och effektivt. Perfekt fartträning! Sprang till Malms flygfält och tog ett varv runt (5,6 km) på 26:30. Hujsigt tyckte jag! Sprang av mig all energi jag hade och det blev ett perfekt träningspass. Det är snabbhet jag behöver träna. Och det var veckans VK-länk.
Skönt! Lite fick jag ju skylla mig själv på matchen vi hade i kväll. Tur i oturen var motståndarna så hårda att spelet för min del snarast blev nerjogg. Bra sätt att starta träningsveckan på!