Långt, långsamt och länge

Som jag anade vaknade jag med träningsvärk. Baklåren och rumpan. Suck. Värmde upp med lördagsstädning och stack sedan ut på en lång, långsam och skön länk. Gårdagens storm hade dragit förbi och det var ett riktigt vackert höstväder. Du vet den där fuktiga höstdoften i skogen.

Det blev 1:30 h och pulsen hölls på 150. Mer än så får jag inte ut av min väldigt grundläggade pulsmätare. Tyvärr. Har redan skrivit till Julgubben och på den listan står det "Garmin" högst upp.

Återhämtning är inte min starka sida. Satsade på att stretcha ordentligt efteråt, men jag är nog ändå lite orolig inför morgondagens intervaller. Kanske hjälper mammas mat. Och mellanmålssmoothien.