Jag är definitivt sugen på ett lopp ännu i höst. Det var inte planerat, men maj är väldigt avlägset och det skulle verkligen sitta fint att tävla lite nu när jag är hög på löpning. Före det blir slask och äckelväder. Nu lutar det mot Vanda den 14.10, men jag kan bara inte bestämma mig för om jag skall springa en hel eller en halv maraton.
Väger sträckornas för- och nackdelar mot varandra.
- Återhämtningen efter en halvmara är inte alltför lång. Springer jag 42 km så är jag sönder i en vecka. Är det värt det? (JA!)
- Om jag springer halvmaraton så är jag definitivt ute efter rekord. Bara att ligga i soffan och tänka på det höjer stressnivån. En maraton skulle jag antagligen se som en övning för att förbättra förmågorna i att förbereda mig- tanka rätt, dricka rätt, vila rätt och prova äta annorlunda och se om magen tål det. Det skulle vara mindre allvar. Tror jag i alla fall, men det kan nog hända att jag lurar mig själv. När jag väl står på startlinjen är det blodigt allvar och jag mot hela världen.
- En halvmarton skulle kanske ge lite riktlinjer när det gäller min fart och det kanske skulle motivera mig att träna sånt, speciellt om jag är missnöjd med tiden.
- En full maraton skulle ge mig en veckas vila. Och möjligheter att hinna göra annat som livet också handlar om. Men blir två maratonlopp under hösten för mycket? I och för sig är det ju två månader mellan loppen, men ändå?
Nu skulle en personlig tränare som fattar mina beslut vara på sin plats.
Oberoende vilken sträcka det blir (kanske drar jag lott...) är det säkert något att gå efter när jag på allvar börjar träna inför vårens stora STOCKHOLM.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar