lördag 10 augusti 2013

Kvalitet och pannben

Tänk att bara outfiten kan höja kvaliteten på ett träningspass!


Jag samlar inte kilometrar. Jag vet att antal kilometer i veckan spelar roll när man tänker springa maraton, men brist på tid, ork och förmåga så får jag helt enkelt satsa på kvalitet i stället. Egentligen passar det mig bra. Jag får mer ut av ett bra pass än en seg "pakkolenkki" bara för att få ihop ett visst antal sprungna steg.
Återhämtningen är rätt så central, har jag märkt, och ett pass blir så mycket bättre om kroppen känns utvilad. Det är trevligare att springa och jag tror (jag har inga vetenskapliga bevis) att jag utvecklas mer om jag springer ett pass som det ska springas. Självklart varierar dagskonditionen och jag påstår inte att jag alltid är så pigg och skarp, men då försöker jag anpassa mig efter det. Hellre ett kortare men bättre pass än ett som går åt skogen och som gör mig ännu mer slut.

Hur gör du för att din träning skall bli så bra som möjligt?

Idag var jag utvilad efter fredagens totalvila. Skönt med fräscha ben. Trots etnisk mat och ett par glas vin kvällen innan gick dagens "12 km i maratonfart" bättre än jag hade räknat med.
Jag vet inte riktigt vad min tänkta maratonfart är, men jag misstänker att det rör sig kring 5:15. Jag har inte vågat sätta upp något tidsmål än, mitt mål är först och främst att ta mig helskinnad igenom mitt andra hela maratonlopp. Hur som helst stack jag iväg i en bekväm fart som visade sig ligga under 5 min/km. Jag försökte- verkligen försökte!- sakta ner en aning, men eftersom jag bara tycks ha en on/off-växel så pinnade jag på i ett tempo kring 5.
Det var vid 10 kilometer som jag fick börja kämpa och då gick träningen mera ut på att bygga pannben. Jag hade en väldig lust att låta det bli ett kortare pass men genom att muta mig själv med glass lyckades jag hålla tempot ännu de två sista kilometrarna. Det blev en bra länk, men att det skulle vara min maratonfart kan jag bara drömma om. Jag var rätt så färdig och blotta tanken att springa ytterligare 30 kilometer i samma fart gav mig mjölksyra i benen.

På tal om kvalitet...
... spana efter orangea glasspaket i frysdisken!

Nu skall jag ha lite kvalitetstid på foamrollern, sedan är det glass och film som gäller!

3 kommentarer:

  1. Låter som en rätt så perfekt dag. Och ett perfekt avslut :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. jåå :) känns skönt att få ha såna dagar också ibland.

      Radera
  2. Tycker också att det är viktigare med kvalitet än mängd, fastän en viss mängd nog behövs. Allra viktigast är det nog att lära känna sin kropp så att man känner när man behäver vila påriktigt och inte är bara lat :) Tror därför att det är bra att försöka dela upp året så att man en tid gör mera grundkondition, dvs mera mängd och mindre intensitet. Några månader före kommande tävlingar minskar man på mängden och ökar på farten :)

    SvaraRadera