torsdag 14 mars 2013

Morgonstund har guld i mund

Varför vänta till eftermiddagen och mildare temperaturer när man kan springa långpass med start 6.20 i minst-20 grader när det antagligen är vinterns kallaste morgon?
Det var så kallt att jag inte frös. Svetten blev kall mot kroppen, ansiktet stelnade och händerna var djupfrysta och känslolösa när jag kom in 90 minuter senare. Rödfläckig på magen och ömma handleder. Märkligt.
Hursomhelst var det otroligt härligt att springa medan det ljusnade och när jag var klar klockan 8 sken solen för fullt. Gissa om en varm dusch och en stor kopp kaffe satt perfekt?

Ha en strålande dag!

1 kommentar:

  1. Vau mitä reippailua! Mulla soi herätyskello täsmälleen samaan aikaan. Käänsin kylkeä ja halasin vieressäni tuhisevaa pikkuista.

    Nostan sulle hattua!

    SvaraRadera