Sällskapssöndag

Oj, så många vi var på dagens träning med Running Finland! Jag hade sällskap av nio glada löpare, varav sju var nya bekantskaper för mig. Jag springer ju alltid ensam så det var jättekul att få sällskap. 

Vi höll prattempo och under de två timmarna hann man ju bra mingla sig igenom hela gruppen.

Det blev tjugo kilometer på typ 2:10 h. Det är väl ett medeltal av allas klockor. Min medelpuls låg på 130 så man kan väl kalla det PK-lenkki.

Vi hann prata om erfarnheter, skor, tävlingsiver, tips inför lopp och mycket annat och nog är det skönt att ha hittat en grupp med likasinnade tjejer (och kille). Perfekt slut på träningsveckan! Köttbullar och skånsk äppelkaka blir grädden på söndagslyckan.

Hård mot mig själv

Dagens träning kändes som en bestraffning. Jag skulle straffa mig själv för veckans slapphet och slarv. Ut på en hård runda så att jag riktigt skulle längta efter en vilodag! Regnet var grädden på tårtan. 

Det blev två varv runt Malms flygfält (á ca 5,6 km) på 53 minuter. Det kändes åtminstone hårt. Så där strax under behaglighetsgränsen. Och efter en timme filmtitt i soffan känner sig både lår och vader bestraffade. 

Ända sedan maraton i augusti har mina framlår haft svårt att återhämta sig och de blir lätt ömma när jag tränar. Undrar om återhämtningen blev på hälft?

Vad är det som driver en att ensam sticka ut och plåga sig själv. Ingen kollar ju, jag kunde lika väl ha fuskat. Nöjd är jag trots att jag vet att det inte är så bra om framlåren är ömma redan efter 10 km. Hur blir det då när jag ska springa 21? Det ironiska med min prestation är att jag avslutade med att ta hissen upp till tredje våningen. Hurtigt.

I morgon blir det antingen en kort återhämtning på morgonen eller gym utan benträning. Vädret får avgöra. Oberoende blir det shopping och det om något är bra och lugn återhämtande motion. 

Nytt mål

Anmälde mig till Vantaan Maratons halvmara idag. Den är på söndag om två veckor, så nu gäller det att bygga upp två vettiga träningsveckor. 

Hjälp!

En hel maraton kändes för nära inpå och en sådan vill jag gärna förbereda mig ordentligt inför. Så halvan blir en bra avslutning på "säsongen" och så får jag lite se vad jag går för just nu, inför den hårda fart- och styrkevintern jag tänker mig. Så sånt. Mycket roligare att träna (och vara) med ett konkret mål inom synhåll (ända till maj-juni har jag svårt att se).

Idag var det Juoksukoulu del 3. Fartträning var temat och vi gick igenom intervallträning. Helt okej, men bekanta saker (pyramider, kolla inlägget från veckan innan). Ganska lugnt, inte särskilt mycket spring. Men det positiva var att vi gick igenom lite teknik, så det fick mig att koncentrera mig lite mer på min hållning och min teknik. Höften fram och blicken upp och det blir genast bättre.

Nåja. Bäst att börja planera träningen lite. Och shoppa snygga löpkläder!

Onsdag

Nåja, två dagar höll min veckoplan. Idag blev det visserligen en timme men det var nog en mera slö än rask runda. Blir bara frustrerad och ledsen när jag märker att jag inte är så bra som jag skulle vilja vara eller tror att jag är. Tappar lusten direkt. Nåja. Kan väl se den som en återhämtande.

Mental träning är bra. Det funkar speciellt bra när det går trögt eller när lusten att springa är minimal. Då föreställer jag mig att jag är på slutrakan i ett maratonlopp och bara tanken får adrenalinet att pumpa och takten ökar ganska omedvetet och obemärkt. Och fiilisen är mycket bättre. De frusna finnarna på busshållplatsen med kragen och axlarna uppdragna till öronen får föreställa en hejande publik. 

Två dagar har jag på mig att bestämma mig för Vandaloppets längd. Skulle dagen ha känts bättre hade väl beslutsfattandet också känts trevligare. 

Tävlingssug och valkval

Jag är definitivt sugen på ett lopp ännu i höst. Det var inte planerat, men maj är väldigt avlägset och det skulle verkligen sitta fint att tävla lite nu när jag är hög på löpning. Före det blir slask och äckelväder. Nu lutar det mot Vanda den 14.10, men jag kan bara inte bestämma mig för om jag skall springa en hel eller en halv maraton.

Väger sträckornas för- och nackdelar mot varandra. 

- Återhämtningen efter en halvmara är inte alltför lång. Springer jag 42 km så är jag sönder i en vecka. Är det värt det? (JA!) 

- Om jag springer halvmaraton så är jag definitivt ute efter rekord. Bara att ligga i soffan och tänka på det höjer stressnivån. En maraton skulle jag antagligen se som en övning för att förbättra förmågorna i att förbereda mig- tanka rätt, dricka rätt, vila rätt och prova äta annorlunda och se om magen tål det. Det skulle vara mindre allvar. Tror jag i alla fall, men det kan nog hända att jag lurar mig själv. När jag väl står på startlinjen är det blodigt allvar och jag mot hela världen.

- En halvmarton skulle kanske ge lite riktlinjer när det gäller min fart och det kanske skulle motivera mig att träna sånt, speciellt om jag är missnöjd med tiden. 

- En full maraton skulle ge mig en veckas vila. Och möjligheter att hinna göra annat som livet också handlar om. Men blir två maratonlopp under hösten för mycket? I och för sig är det ju två månader mellan loppen, men ändå? 

Nu skulle en personlig tränare som fattar mina beslut vara på sin plats. 

Oberoende vilken sträcka det blir (kanske drar jag lott...) är det säkert något att gå efter när jag på allvar börjar träna inför vårens stora STOCKHOLM.

Träningsvecka

För att få det svart på vitt planerar jag min träningsvecka här. Får se om det håller.

Måndag: massage och mental träning (dvs ligga på soffan och låtsas att jag är i toppform och löper marathon på 3:30).

Tisdag: fotbollsmatch (jaga bollen i ca 40 minuter)

Onsdag: en timme rask löpning (rask är väl något mellan slö och blodsmak-i-munnen-hård)

Torsdag: Juoksukoulu- fartträning av något slag

Fredag: Återhämtande eller intervaller, beroende på torsdagens träning

Lördag: Långt och länge

Söndag: Running Finland? Lördagens träning beror väl också på vad som lovas till söndagsträningen.

Det börjar rätt så lugnt och mot slutet är jag antagligen ganska slut. På grund av massagen blir ju måndagen vilodag, hellre skulle jag träna på måndag och vila på onsdag för att få lite bättre balans. Det kan jag försöka få att funka nästa vecka. Om nån har goda råd och bra tips om hur jag på ett vettigt sätt bygger upp en balanserad träningsvecka så tar jag tacksamt emot kommentarer!

Styrkesöndag

Fy vilket väder. Nästan så att jag tycker det är skönt att jag inte ska springa i Esbo idag. Hejar på dem som gör det!

Det blev gym idag. Löftet om att jag skulle vila benen höll jag och det var märkligt att låta bli att träna dem. Till och med rumpan fick vila. Det blev uppvärmning på crosstrainern (det fina är att man kan bläddra i tidningar och då blir det inte så långtråkigt), sedan mage, rygg och en massa armar. I väntan på att få mitt träningsprogram. Tror inte armarna är det viktigaste att träna med tanke på löpningen. 

Det var en rätt så skön söndagsträning och vid tio när gymmet öppnade var det inte många på plats. Skönt, luftigt och musiken på lagomsvag volym. Tills nån fattade att skruva upp volymen så att jag i takt med Loreen svingade kahvakuulan up, up, up, up, up, up, uuup!

Efter en effektiv träning har jag stenhårda magmuskler, stora haukkan men en ack så otrimmad rumpa. 

I morgon intar jag min position på massagebritsen. En lugn start på veckan. Jag tror jag ska försöka skriva upp veckans träning och planera den lite bättre så kanske den nya träningsveckan blir lite smartare än denna.

Burgundigryta och tarte tatin står på menyn för middagen med tjejerna. Dags att ta på sig kockhatten.