Utrustningen gör idrottaren!

Vatten är ett element att respektera och kunna hantera. Ett rätt så bra och naturligt ställe också för träning. Jag skulle inte påstå att jag är i mitt rätta element när jag är i vattnet och jag undviker gärna det om det går. Egentligen är jag något av en frusig badkruka.
Idag tog jag mig i kragen och bestämde mig för att ändra attityd. Simning och framför allt vattenlöpning är ju en ypperlig rehabiliterings- och alternativ träningsform, så jag fick lov att övervinna mig själv.

Jag kunde inte för mitt liv hitta min simdräkt (lika så bra eftersom den härstammar från högstadietiden och det är skamligt länge sedan) så jag fick börja med att hoppa in i en sportbutik. Kvalitet skulle det vara. Jag slog på stort och köpte ett par simglasögon också. Utrustningen gör idrottaren!
Så bar det av till simhallen med en svindyr simppare och ett par ascoola brillor.

Jag slapp trängsel mitt på dagen (jag älskar mina onsdagar!) och jag delade vattenlöpningsbana med några hurtiga pensionärer. Det var vansinnigt långtråkigt. Trots det hade en timme plötsligt gått och jag var inte ens trött. Trodde jag. Steg upp ur bassängen med sladdriga gelében.
Jag bestämde mig för att simma några längder för att få prova mina fina glasögon. Plumsade tillbaka i vattnet och valde banan för konditionssimmare. Kanske jag någon dag platsar i den för snabba simmare. Jag har gått i simskolor och hade åtminstone då en hyfsad simteknik, men nu är det nog bara grodsim som gäller. Eller bröstsim heter det kanske?

En sådan glupande hunger har jag inte känt på länge! Jag hade ett hål i magen när jag kom hem och bara kolhydrater dög för att stilla skriket. Tydligen är simning rätt så ansträngande, även om det inte känns så i bassängen.

Det var inte så farligt. Det var inte så kallt som jag kom ihåg (fast nog skulle det kunna vara 30 grader i bassängen ändå, tycker jag) och tiden gick rätt fort. Kanske kan jag acceptera simning och vattenlöpning som alternativa träningsformer. Åtminstone kan jag ge det en chans till.
Dessutom blir man ju faktiskt bra på det man håller på med. Så kanske kan jag bli bra på simning. Eller åtminstone bättre. För att motivera mig lite så sätter jag upp ett mål: klara en kilometer på 30 minuter. Det ska väl inte vara omöjligt?

Det hänger på attityden! Och utrustningen.