Flatasäsongen inledd!

Oj, så jag njöt!
Skidåkning hör nog till de bästa alternativträningsformerna, alla kategorier! Varken snöfall eller iskall vind kunde inte dra ner på mitt humör den här gången.

Spåren i Svedängen är i ypperligt skick nu och när jag startade var föret perfekt. Härligt härligt härligt! Jag är inget proffs på skidor och skidar helst och bara klassiskt, men vad gör väl det då man får ut så himla mycket ut av en skidtur? Härlig natur, frisk luft och mångsidig träning. Spåren i skogen erbjuder intervallträning med pulshöjande uppförsbackar och återhämtande nedförsbackar samt längre platta bitar för grundkondisträning. Idag var det mer betoning på att njuta än träna, men visst slog det mig än en gång vilken bra träning man får genom att skida. Ärligt talat njöt jag nästan mest för att jag slapp springa. Variation är nog nödvändigt ibland.
Det gick fint ca 10 km, sedan började det snöa. Först lätt, mot slutet så att jag inte såg särskilt mycket. Det gjorde egentligen inte något, men i den branta backen på baksidan av pulkabacken där det blåste så att snön föll vågrätt hade spåret snöat igen och jag såg inte många meter framför mig, dels för att snön föll så tätt och dels för att jag blinkade så mycket att ögonen var mer stängda än öppna. Då störde det lite. Jag kom stående ner i alla fall.
Jag höll på i ca 1:50 h och fick ihop 20 km. Armarna tog mest stryk på grund av ovana, så är det varje år efter första turen. Antagligen kommer det att kännas i rumpan också.
Jag tänkte en hel del på tekniken. Jag är som sagt inget annat än en amatör och skidfåne, så jag kan inte så mycket om teknik, men jag försökte koncentrera mig på ordentliga och jämna, långa sparkar. Hållningen blir bättre då och man använder alla benmuskler från höftböjare till vader. De sista kilometrarna var jag redan ganska trött och märkte att jag slarvade med hållning och sparkar vilket resulterade i långsammare men tyngre skidåkning. Om nån är en vanare skidlöpare så tar jag gärna emot tips när det kommer till skidergonomi och -ekonomi (är det ord?).

Temperaturen visade -5 men jag tror ni som har varit ute idag håller med om att det kändes betydligt kallare än så. Det var väl vinden. Ansiktet var iskallt och jag hade rimfrost i skägget och isbitar i ögonfransarna. Det var lagomskönt, men som sagt svävade jag på rosa moln bara för att jag fick skida så jag var lika glad ändå.

Flatasäsongen är inledd! Under snömånaderna får minst ett träningspass i veckan vara skidåkning. Hurra för vinter med snö!