fredag 30 november 2012

Mumintroll

Fy tusan säger jag om vädret! Visserligen är det kul med snö, men jag hade gärna sluppit snöstorm då jag å jobbets vägnar är tvungen att röra mig med bil. Nåja. Det blåser väl förbi. I kväll har jag det varmt och gott i soffan. Om jag var ett mumintroll skulle jag gå i ide senast nu. Fast då hade jag nog fyllt magen med choklad och inte barr. Mumintroll är jag inte och vintern är ett faktum. Nu är det bara att gräva fram vinterlöpkläderna och småningom också skidorna.

Jag mesade ut idag och bestämde mig för att hålla fast vid min vilodag. Egentligen ett ganska smart drag tycker jag. Visst kände jag mig rätt så lat, men jag kom över det när jag räknade upp fördelarna för mig själv: 
1) Jag får en ordentlig återhämtande dag. Erfarenheten visar att jag bara blir bättre av att vila och att träningen ger mer resultat om kroppen får återhämta sig.
2) Jag slapp vara galen genom att trotsa snöyran och fick i stället göra som normalt, vettigt folk och ta mig direkt hem och in i värmen.
3) Jag kan slappa på soffan och planera min vintersäsong. Och skriva blogginlägg som om få det att låta som att jag är expert på löpning.
Dessutom hade ett träningspass gjort rätt så ont, jag har ordentlig träningsvärk efter onsdagens styrketräning. Så går det när man har en längre paus.

Vintern, ja. Den kom, och förhoppningsvis tänker den stanna. Väntar på skidspår och fint före! Jag har lusläst det nya numret av Juoksija och än en gång fick jag nya aha-upplevelser och idéer kring träningen. I numret talades det mycket om vintern, alternativ träning och speciellt grunduthållighetsträning. Det är nu det är dags att börja bygga upp grundkondisen. Det innebär långa, lugna pass, med pulsen kring 130 och ca 90-120 minuter löpning. Skidåkning rekommenderades som grunduthållighetsträning, eftersom det är skonsamt för kroppen och man orkar hålla på längre stunder. Det är tiden som räknas. Man når bättre resultat genom 90 minuter skidåkning än 45 minuter jogg. Det påpekades också att klassisk stil är bättre när det kommer till grunduthållighetsträning. Det påminner mer om löpning och det är inte lika pulshöjande som fristil. Skidar man fristil tränar man sällan på grundkondisnivå, vilket inte tjänar det här syftet. Tur för mig, för jag skidar bara med tårna pekande rakt fram.
Vintern får nog bli mest grunduthållighet och styrka. Visst skall jag försöka få in ett fartpass i vecka också, och eventuellt intervaller, men betoningen blir nog på grunduthålligheten. Man måste ju ha grunden för att kunna bygga väggarna och andra våningen. 

Funderar också på våren och årets tävlingar. Riga eller Köpenhamn i maj, har inte bestämt mig än. Före det skulle jag gärna hinna med en halvmaraton. HCR är i början av maj, det kunde vara en möjlighet. Paavo Nurmi maraton i Åbo är i slutet av juni, men kommer det för snabbt på efter maraton i maj? Och hösten? Vill jag springa i Helsingfors eller i Esbo eller utomlands, och vill jag springa något annorlunda lopp eller mer extremt?

Hur snart kan man springa ett nytt maratonlopp?

Så funderar jag så klart på hur jag skall kunna bli bättre. Visst är ju löpningen en hobby för mig och jag har inte resurser att ta det längre än så. Jag njuter, det är kul och det känns som min gren. Men jag har en tävlingsinstinkt och det som driver mig är bli bättre och se resultat. Jag vill vinna. Om inte över någon annan (det är inte så sannolikt) så åtminstone över mig själv. Hur långt kan jag gå? Jag måste ju vara realistisk. Proffs kan jag inte bli, det skulle kräva att jag spolade tillbaka tiden och började med löpning som tolvåring och att jag inte hade ett heltidsjobb utan kunde ägna mig åt att träna två gånger om dagen. Nu är fallet inte så, utan jag kan träna vid sidan av jobbet. Det gäller väl att utnyttja tiden bra och också inse att jag inte kan gå hur långt som helst.
Hittills har det bara gått uppåt. Jag väntar nästan på ett nederlag. Sådant behöver jag lära mig hantera, komma över och fortsätta springa och njuta.

Får se om jag trotsar snön i morgon eller om jag fortsätter mumintrolla på gymet. Ingen skillnad. I morgon orkar jag vad som helst.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar