måndag 1 april 2013

Påsken



Jag har haft en skön påsk. En massa lamm, choklad och solsken. Och så klart också löpning.

Långfredagen innebar träningsvila och vad är då passligare än att ta den årliga stora vårstädningen då? Åtminstone fick jag lite ordning i mitt klädskåp.

Vilodagen gav mig energi för lördagens 12 km i maratonfart, och det gick undan. Lätt som en plätt! Jag rörde mig i ett tempo omkring 4:35-4:45 under passet och det kändes lättare än förr. Skönt!

Söndagens långpass var vårens succépass. Det kändes ingenstans! Det blev 28 km på 2:31 h i ett medeltempo på 5:25. Pulsen var fina 144 slag/minut och jag skulle ha kunnat fortsätta hur länge som helst! Härligt! Solskenet var bara ett plus i kanten. Lite störde det mig att jag inte fortsatte till 30 kilometer, men det får bli till nästa helg. Det märkliga var att den där sedvanliga tröttheten i benen aldrig  kom, inte ens dagen därpå. Jag är fortfarande lite förvånad.
Det bästa med passet var inte tiden eller tempot, utan det att mitt knä kändes bra. Jag anade nog något på utsidan av knäet, men det varken smärtade eller hindrade mig från att springa. Det var den längsta länken sedan december då knäet första gången krånglade, så nu är jag så klart jätteglad och optimistisk. Det kan ju faktiskt gå vägen!

Idag stod det visserligen återhämtande på programmet, men jag tog en rask runda med spurtar i uppförsbackarna i stället och utnyttjade påskäggsenergin maximalt. Det blir lugnare i morgon i stället.

Påskdieten med massvis med mat och choklad plus vila hade tydligen en positiv inverkan på återhämtningen. Inga tunga ben, energi i överflöd och löppass som går av sig självt.
Nu då? Jag har än en gång ätit så mycket godsaker att jag börjar vara rätt så mätt på det. Nu är det en och en halv månad kvar till Riga-resan och det är väl dags att börja ladda upp och således också tänka på vad jag stoppar i mig. Min godisstrejk i januari hade en positiv inverkan, så jag tänkte att jag skulle köra med något liknande nu. Åtminstone under vardagarna. Och med undantag på födelsedagskalas och vappen. Men annars, godis- och sötsaksfritt för att i stället satsa på bra energi. Därtill måste jag börja dricka mera. Jag dricker alldeles för lite vatten. Det är bra om jag får i mig ett eller två glas efter en länk. Under dagen blir det annars kring en halv liter vätska, vilket är alldeles för lite. Så nu är det dags att börja ha en vattenflaska med mig varje dag och den skall vara slut när arbetsdagen är slut. 

Det blev ett ganska självbelåtet inlägg, jag beklagar. Jag hoppas ni andra också har haft en fin påsk!

I morgon blir det träning med Running Finland! Kom med! Kanske kan man kalla det säsongstart, ett perfekt tillfälle att komma med, springa lite och lära känna nya och gamla medlemmar.
Träff vid Kisahalli klockan 18!

4 kommentarer:

  1. Hoppas ditt knä har slutat bråka nu så att maratonsträckan inte blir några problem :) Bra jobbat med maratonfarten, det borde inte bli några problem att klara sub 3.30. Jag sprang nog inte 12 km på träning i 4:35-4:45-tempo innan jag sprang sub 3.30 ifjol :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack för uppmuntran :) jo, huvudsaken att knäet håller, annars börjar jag nog lita på min springform :)

      Radera
  2. Mahtava vauhti! Olet jo selvästikin valmis Riian maratonille. Mulla on vielä aimomatka Tukholmaan...

    SvaraRadera
    Svar
    1. tack :) just nu känns det bara bra

      Radera