Aktia Cup, del 4

Dåligt väder verkar ha en positiv effekt. 

43 minuter jämnt. Rekord, och en förbättring med sju hela sekunder.

Det var den fjärde deltävlingen i Aktia Cup och än en gång var väderförhållandena utmanande. Det började snöa en kvart före starten och under loppet föll stora blöta snöflingor, tätt för att göra sikten lagom usel. Det blåste inte farligt mycket och på vägen låg ett hårtstampat snötäcke, vilket egentligen var ett rätt så bra underlag. Inte alls lika snömoddigt som i december. 

Vi var inte särskilt många som startade idag, bara 17 i min serie. Min tid gav mig en sjundeplacering och fyra poäng! HAH! Fortfarande är jag typ fem minuter efter vinnaren, men så är jag inte heller proffslöpare. 

Glad är jag. Inte hade jag riktigt vågat hoppas på att det skulle gå så här bra. Det är nog vädret. Tuffa förhållanden verkar få mig att kämpa mer än jag annars skulle göra. Det ger mig visst lite extra sisu. 

På fötterna då? Ja, jag hade mina nya New Balance-skor! Jag har inget att klaga på, de satt perfekt och fötterna trivdes. Det jag inte hade tänkt på att de inte är vindtäta och varma som mina Goretex som jag har sprungit i hela vintern, så lite dragigt om tårna var det ju nog.

Jag struntar i om mina skor har fått pris för årets bästa löpsko eller om det är ett par juntiga lenkkare från Prisma. Så länge de ger rätt stöd för min fot och för mitt knä. Så länge de bär mig ända fram. 

Det hann nog komma en del snö under den knappa timmen.

Det var först i duschen som det slog mig att jag verkligen var i form idag. Det gick så lätt! Benen var återhämtade och kändes inte alls så där tunga och dagen efter som de alltför ofta gör, och någon mjölksyra var inte på kommande ens i uppförsbackarna (trots att min medelpuls låg på hujsiga 180 slag/min). Kanske är jag i form. Kanske är det bra att jag har haft en liten "massakausi" och tränat styrka och muskeluthållighet under vintern. Kanske är min satsning på något återhämtande energiintag direkt efter träningen något som ger resultat. Och kanske hjälper det att jag ser kolhydraterna som kompisar och inte som ett hot, som många verkar göra. Kanske. Eller också hade jag bara en bra dag idag.

En deltävling återstår, 16.3 springs den. Får se om det har hunnit bli vår tills dess. Tur att det är slut efter det. Att delta i cupen har varit en bra erfarenhet, perfekt fartträning och en utmaning för mig på många sätt. Men nog börjar jag vara ganska mätt på att springa fram och tillbaka på den där landsvägsstumpen.

Underhåller mig med Garmin Connect. Analysera löprundor kan vara beroendeframkallande. 

I väntan på våren

Är det bara jag som börjar få nog av vintern?
Medan jag märker att det sakta men säkert blir längre och ljusare dagar väcks min vårlängtan och jag börjar nog se framemot torra asfaltvägar att springa på. Ännu tills idag och i morgon har de mera snö, som om vi inte hade tillräckligt redan nu.
Det har ännu inte börjat snöa och jag hoppas att det skulle orka hålla sig tills senare på eftermiddagen. Idag går den fjärde deltävlingen i Aktia Cup av stapeln och snöstorm hör inte till de läckraste värden att springa hårt i. Men vi får väl se. Kanske rekordet får bli till den sista deltävlingen ifall det blir skitföre idag.

Jag har gått och tänkt på ett par lenkkare i en vecka nu och idag slog jag till. Det enda sättet att få en produkt ur huvudet är att köpa den. Det blev ett par New Balance 770 V3 med pronationsstöd. New Balance's skor påminner väldigt mycket om Karhus (vilka jag har blivit väldigt fäst vid men som nu inte har något som jag gillar, varken färger eller egenskaper) så därför valde jag att prova ett par av ett helt nytt märke. De är fjolårets modell och de var ordentligt nedsatta, så varför inte prova? Färgren är lite trist, men om jag gillar dem så kan jag spana in den nya kollektionen för våren 2013, den ser cool ut och är mer i min färgsmak. De här får vara lite gråa och trista nu medan det ännu är mörkt och klåttigt. Dessutom passar de rätt så bra med mina Adidas-caprin med rosa ränder, så alltför missmatchande är skorna ändå inte.

Borde jag testa dem redan idag? Eller är det för riskabelt att ta dem i bruk första gången när det är tävling som gäller? Inte för att det har så stor skillnad om jag springer med dem eller mina Goretex- i snömodd spelar skorna knappast någon roll. Jag hinner fundera en halvtimme ännu.

Nu är det bara att byta om och försöka tejpa mitt knä i hopp om att det hjälper. Resultatuppdatering följer inom fyra timmar.

Vinn...

...ett presentkort till Zalando genom att delta i tävlingen HÄR!

Förlängda intervaller

Jag har det där mystiska intervallpasset (15x30 sek) på mitt programm och jag har genomfört det några gånger nu. Det känns fortfarande ryckigt och det tar en 7-8 intervaller att få upp pulsen till VK-zonen. Idag gjorde jag en liten ändring och sprang längre men färre intervaller. Det blev 10x1 min med 30 sek jogg mellan varven. Det kändes bättre då jag i lugn och ro kunde upprätthålla farten för att sedan rullande sakta in. Det gick smidigare, helt enkelt. Nu hann pulsen också stiga och den hölls jämnare och på en lite högre nivå.

Kanske behöver jag inte slaviskt följa mitt program, men nog känns det ju lite skurkaktigt att bara göra mot det som någon verkligen har tänkt ut och planerat åt mig. Utan att fråga dessutom. Kanske är det bäst att skicka e-post och kolla om det är okej. Bara för ärlighetens skull.

Garmin Connect

Nu sitter jag och nördar hela kvällen, antar jag. Hittills har jag laddat upp mina pass på Garmin Training Center, men efter lite tips skapade jag ett konto på Garmin Connect. Och det är så mycket bättre! Mej hittar ni om ni söker på freja88 eller Freja Järveläinen. Hur hittar jag er?

Lördagslänk

Som vanligt innebar lördagslänken 10 km i maratonfart. Idag satsade jag extramycket på löptekniken. Pia som kommenterade på ett tidigare inlägg påpekade vikten av att ta kortare steg och se till att man trampar "rakt under". Jag rättade också till hållningen, sköt fram höfterna lite och försökte hålla blicken uppåt och se på vyerna i stället för på mina skor. Det kändes lite märkligt men det gick faktiskt ganska bra. Kanske är det också en mer ekonomisk stil, det gick fort undan och jag tycker inte att det var så ansträngande som det ibland kan vara. Det kan ju också ha berott på andra saker förstås. 

Hoppas jag gör rätt. Det skulle vara bra om någon kunde kolla lite hur jag springer och rätta till mig när jag gör fel, det är svårt att justera sådana saker på basis av vad man läser. Före jag stack iväg gjorde jag samvetsgrannt mina övningar jag fick av fysion.

Värmde upp en kilometer och lade sedan i en högre växel. Det kändes bra och det gick undan, men jag skulle inte ha trott att tempot var så högt som det var. Det snabbaste varven hade ett medeltempo på 4:36 min/km och de andra rörde sig mellan 4:36 och 4:58. Redigt under min maratonfart på knappa 5 min/km! Långsammast gick det under en etapp där det går upp och ner ca 2 km, och där blev medeltempot 5:13. Jag joggade både före och efter min tia, men ändå var medeltempot för hela rundan 4:56. Mina 13 kilometer avverkade jag på sköna 1:04 h vilket var nästan två minuter snabbare än exakt samma runda för en vecka sedan. Kul att kunna jämföra rundorna, jag kan precis jämföra varje "lap" och se hur tempot har hållits under passet.

Det var ett nördigt inlägg. Jag gör det inte ofta, men när jag har lite tid att leka är det nog ganska kul att spionera på mig själv på Garmin Training Center.

Knäet sade inte just något alls, så det var ett extra plus. Dagens lunch var pricken över i:et.

Efterrätten var ett par bitar choklad som bara har väntat på mig i en månads tid. Min reaktion var närmast "jaha". Gott, men inte livsviktigt. Hoppas det förblir så.

Fredagsfunderingar

Jag höll mitt nyårslöfte! Utan sötsaker och annat onödigt (räknade chips och sånt som godsaker) en hel månad! Det gick förvånansvärt enkelt. Egentligen saknade jag inte godsakerna särskilt mycket. Utom förra veckan när jag såg en TV-reklam för Fazers blå. Då dreglade jag lite grand. Annars har "sötsuget" berott på lågt blodsocker och det har kunnat botas med bättre mellanmål. Jag gick heller inte ner i vikt (det var inte meningen heller), snarare tvärtom. Jag har tränat rätt så hårt och satsat på att äta direkt efter träningen så nog börjar muskelmassan sakta men säkert öka (intalar jag mig själv). Och det märks i vikten.

Men hurra för nyårslöftet! Nu får jag äta godis om jag har lust. Målet var att få bättre vanor och det tror jag att jag lyckades med åtminstone temporärt. Nu gäller det att inte falla tillbaka. Gotta mig får jag ändå och det tänker jag också. Med måtta, och kanske försöker jag sträva efter att bara göra det på veckosluten.

Undrar om det finns något kvar i godisskåpet?

Igår kom årets första nummer av Juoksija-lehti och än en gång innehöll den sådant som är aktuellt för mig. Tänk att de lyckas! I numret fanns det en hel del om löpteknik, stödmuskler och hur man kan träna för att få en mer ergonomisk löpstil. Vilket är just det som fysioterapeuten försökte förklara för mig i tisdags. Så handlade det mycket om träning inför 10 kilomterslopp och vad grundkonditionsträning, fartuthållighetsträning och maxfart spelar för roll i träningen. Gottar mig med tidningen ännu i kväll då "lepo" står på programmet.

Idag talades det om resor och drömresmål på radion. Oj, oj, nog skulle jag så gärna fara på resa. Både bara för att turista, slappa och se världen, men nog finns det också en del maratonresor jag kunde åka på. Visserligen har jag ju Riga på kommande, men inte skulle Barcelona, Lanzarote eller varför inte något lopp ännu längre bort vara så dumt.

Ge mig bara tid och pengar. 

I morgon skall jag testa knäet igen. Kinesiotejpet sitter kvar så jag får väl se vad det går för under ett längre pass.

Trevligt veckoslut!