Mindre löpning och mer styrketräning verkar vara trenden just nu. Förra veckan besökte jag gymmet tre gånger, den här veckan två, och det är ganska mycket mer än en gång i veckan eller en gång varannan vecka vilket tidigare har varit det normala. Känns konstig men inte fel. Att springa för springandets skull vore fel och jag nöjer mig med cirka 30 km i veckan. Jag har väl blivit lite mesig också. Regnar det så väljer jag att träna inomhus. Varför inte, nu då det inte har någon större skillnad?
Styrketräningen är ju inte något att skryta med, vikterna minskar i takt med att magen växer och det handlar väl mest om att upprätthålla det jag har. Jag klarar mig långt med fria vikter eller kettlebells och min egen kroppsvikt som motstånd. Den enda maskinen jag använder är den där man gör lat pulls. Om inte annat så får jag en snygg övre rygg.
Visst saknar jag löpningen. Jag saknar de där blodsmaksframkallande intervallpassen och de riktigt uttömmande långpassen. Och visst avundas jag dem som springer och har sprungit diverse lopp denna höst och kan röra sig obehindrat varje dag. Å andra sidan klagar jag inte. För en gångs skull är en växande mage välkommen och en viktuppgång inte så farlig. När han som för tillfället bökar och sparkar där inne kommer ut kan jag börja tänka på löpning på riktigt igen.
Inne i vecka 25.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar