Trots det mindre lockande vädret gav jag mig ut på en lätt, återhämtande länk. Jag hade sprungit någon kilometer när jag såg en måsunge tulta fram längs vägen.
Var är din mamma? hann jag tänka och strax därefter hade jag mamma Mås cirklandes ovanför mig. Skriande och hotfull. Jag stannade, vände om och gick sakta därifrån, bäst att inte störa. Snart var dock hela släkten Mås på plats och turvis dök de ner mot mig. Det var bara hot, de kom inte särskilt nära, men tillräckligt för att jag skulle tycka att det var obehagligt. Till slut lyckades jag ta mig ut ur deras revir och jag drog en suck av lättnad.
Jag fortsatte springa men det dröjde inte länge förrän jag såg varningens tecken tassa över vägen. Neej, tänkte jag och i samma stund hade jag fyra måsar ovanför mig. Fy, så obehagligt!
Akta dig för måsungar som inte har lärt sig flyga!
Jag tog mig hem utan vare sig utpickade ögon eller måsskit i håret, så det slutade ju lyckligt. En lugn sexa i friskt duggregn var en skön återställare efter gårdagens gym.
Lycka är att kunna tupplura mitt på en måndagsförmiddag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar