Det gjorde det inte! Och det var hur kul som helst! Dessutom var jag inte sämst på plan. Det tråkiga var att jag hade för trånga skridskor och de skavade upp skinnet på fotknölarna (eventuellt en orsak till att jag har stått över de senaste vintrarna...).
Det var intervallträning av bästa slag. Pulsen hoppade till 183 slag/minut när jag kämpade som mest och i medeltal bankade hjärtat med 149 slag i minuten. Att det var skonsamt för knäna var det bästa med det hela. Jag har inte haft ett smärtfritt pass på länge.
Jag hade lite kul åt Garmins karta efteråt. En röd råddigågga på ett mycket litet område. Ändå hade jag färdats över åtta kilometer.
Nu blir det julstädning. Eller lågpulsträning om man så vill.
 |
| Bilden är tagen härifrån. |
Vad skönt att du hittat något som funkar! Nu behöver du bara hitta lagom stora skridskor så kanske du kan hålla ut tills knäna tillåter löpning igen (för de kommer dom att gå med på. Snart!).
SvaraRaderaJa verkligen! Och nu dagen efter är jag helt sönder, speciellt höftböjarna och ryggmusklerna är sjukare än på länge. Skönt! Kanske kan jag börja skrinna "långdistans" för att få lite uthållighetsträning...?
SvaraRaderaDet tror jag att du kan! Och så skidåkningen då som du hittat. Båda är ju superbra för höfterna som ofta är svaga på oss löpare :)
SvaraRadera