måndag 23 december 2013

Julfrid

Det är den första julen på några år som jag känner en frid över att det är jul. Speciellt en frid över att jag kommer att ha ett dignande julbord framför mig och att jag inte kommer att panikträna för att förtjäna allt gott. Det betyder att jag mår bra på de flesta sätt.

Jag har bakat bröd som jäst över hela plåten, lagat ättiksstark sill, tillrett mommos mumsiga kålrotslåda, bakat pepparkakor av två sorter och rullat mozartkulor och städat och pysslat med allt som har med julen att göra och nu är jag redo att helt släppa allt. Jag är helt nöjd med att sjunka ner i soffan och bara vänta på julen. Mumsande på en n:te mozartkula.
Skönt. Att bara vara och inte ha några krav på mig själv. Att jag inte är en löpare får jag sörja en annan dag. Nu är jag bara jag och det är bra så.

Plankan måste jag ju nämna. Dan före dan skulle jag önska att det var den fjärde december för 23 minuter planka är en utmaning i sig. Jag misstänker att min ställning inte är särskilt planklik när jag börjar tröttna så jag har väl fuskat en aning. Men plankat ändå. I morgon är det de sista 24 minuterna kvar. Sedan har jag plankat 300 minuter på 24 dagar. Slå mig i magen och du kommer att ångra dig!

Rumpan upp.
Dags att återgå till soffliggandet, bokläsandet, godisätandet och väntandet. Med Jul jul strålande jul i bakgrunden.

Ha en fridfull, sorglös och skön jul!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar