söndag 14 september 2014

Lunkandet ger ömma lår

Det blev visst tyst ett tag. Det beror väl på att det inte har hänt så mycket som är värt att skriva om. Veckan har varvats med löpning, gym och promenad med eller utan stavar och den enda förändringen jag har märkt är en växande hunger och ett mer regelbundet behov av energi. Jag har också märkt att helvila och bra återhämtning gör träningen bättre och lättare. Vilken revolutionerande iakttagelse.

En sak har jag dock funderat mera på. Jag undrar om min löpteknik lider av det långsamma tempot jag tar mig fram i? Jag har definitivt saktat ner och det leder till att jag springer mer på hela foten än på framdelen som jag brukar. Dessutom har jag börjat bromsa i nerförsbackarna för att minska på studset och allt detta resulterar i stela, trötta och ömma framlår. Framlåren brukar inte lida av löpning på samma sätt som jag kan känna av träningen i baklåren och rumpan (utom efter längre lopp då hela kroppen är slut) men nu har jag träningsvärk efter åtminstone längre pass. Märkligt.

Annars inget nytt under solen. Väntar med spänning på torsdagen. Då får vi se om allt står rätt till i magen och eventuellt får vi veta vilken sort som är på kommande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar