Vi är två

Vi är två. Så heter ett avsnitt i Sam Murphys bok "Joka naisen juoksukirja" (orig. Run for Life). Löpning under och efter graviditeten sammanfattas på några sidor i en annars mångsidig bok om löpning och allt som nu kan tänkas relatera till det. Ur ett kvinnligt perspektiv. Lite töntigt, kan man tänka. Men visst finns det en hel del att beakta som löptränande kvinna.
Hur som helt så läste jag med intresse avsnittet i boken. Det bästa råd jag har fått hittills är "lyssna på kroppen" och annat jag nu har läst på nätet. Inte fick jag veta så mycket nytt när jag läste i boken men jag försökte ha mitt eget tränande i tankarna för att lite kolla om jag alls gör rätt. Tänkte summera de viktigaste poängerna.

Vad händer i kroppen under graviditeten (som direkt inverkar på löpningen)?
- Man går upp i vikt. Jepp, det märks. Jag har försökt intala mig själv att det är vätska och en växande baby och med det ett par framtida mjölkbehållare som väger mest men oberoende handlar det om flera kilo och det märks fast jag inte springer. Viktökningen och det faktum att det är betoning på magen kan ge upphov till ryggproblem.
- Under graviditeten utsöndas relaxin som mjukar upp lederna inför förlossningen. Risken för skador är således större och mot slutet av graviditeten är det inte särskilt bekvämt att springa mera.
- Blodmängden ökar med 40-50% och hjärtat pumpar mer och oftare. Pulsen är 15-20 slag högre än normalt. Det här märker jag  nog och för att inte anstränga mig för mycket får jag ofta gå i uppförsbackarna. Det är okej men det känns värre att flämta och flåsa när jag går upp för trappor.

Fördelarna med att springa under graviditeten
- I sig är löpning ofarligt för fostret och om man är van vid att träna finns det inga orsaker att sluta springa så länge allt är okej. Om allt ser bra ut rekommenderas att man rör på sig 30 minuter om dagen. Däremot är det inte rätt tid att börja med aktiv löpträning men nog ett ypperligt tillfälle att ta till vardagsmotion och sunda levnadsvanor.
- Graviditeten är ofta lättare om man tränar (detta är, liksom allt annat, individuellt). Jag har kommit löjligt lätt undan. Om det beror på löpningen vet jag inte. Att förlossningen skulle vara lättare för dem som har tränat finns det inga bevis för men eventuellt återhämtar man sig fortare om man är i gott fysiskt skick.

Nackdelarna med att springa under graviditeten
- Traditionellt finns det några riskfaktorer som kopplas till löpning under graviditeten: hypoxi (syrebrist), hypoglykemi (lågt blodsocker) och höjd kroppstemperatur hos fostret. Dessutom finns det ju alltid en fallrisk och risken att fostret skadas i samband med olyckor. Sannolikheten att något av detta skulle hända är liten eftersom mamman ganska naturligt begränsar träningen så att hon inte överanstränger sig och låter energinivån sjunka för mycket. Viktigt är att inte träna för långa stunder eller i höga temperaturer och att minnas att dricka tillräckligt.
Dricka är jag usel på men annars har jag skött mig ganska bra tror jag. Det är väl en instinkt det där med att vara lite försiktig. Vi är ju faktiskt ändå två.

Det är individuellt
En del klarar av att springa så gott som hela graviditeten, andra kan inte springa alls. Det kan bero på illamående, foglossning, ryggont och en massa andra saker. Dessutom kan det gå bra den första gången och inte alls den andra. Om jag någon gång är gravid igen så är det ju inte alls sagt att jag kommer att må så här bra.

Du får springa så länge
- du inte väntar två eller flera barn.
- du inte har haft missfall tidigare eller har fött för tidigt.
- du inte lider av högt blodtryck.
- du inte har haft blödningar.
- så länge löpningen inte gör ont eller känns obekväm.
- du är säker på att det är bra för dig och babyn.

Kom ihåg att (enligt boken)
- berätta för din läkare att du springer.
- inte överdriva.
- inte öka mängd och intensitet. Det är bara inte rätt tid. Satsa på att upprätthålla konditionen. Dra ner på träningen under sista trimestern (oj, jag börjar vara där nu).
- inte träna mer än 3-4 gånger i veckan (hoppsan! Min veckomängd rör sig nog kring 5, men då är en eller två gånger styrketräning och inte löpning).
- överväga promenad ibland (jo, det gör jag och det förverkligas ofta nu).
- stretcha försiktigt (inga problem, jag som är så dålig på att stretcha).
- inte minska på energiintaget för att kontrollera viktökningen (ingen risk).
- vara redo att sluta springa helt och hållet om det känns så (jag är redo att sluta när som helst. Tror jag).

Det var ungefär det jag fick ut av det jag läste. Ganska långt stämmer det överens med det jag har googlat mig fram till och det mesta klarar man med bondförnuft. Att lyssna på kroppen är inte det råd man vill ha men sist och slutligen det mest rätta råd man kan få.